Arvingarna

Dom som kände mig när jag gick i mellanstadiet vet vilket Arvingefreak jag var.Jag skrev t.o.m Arvingarna på mina jeans och det säger väll ändå ganska mycket..Ha Ha..Jag var helt enkelt en riktigt Arvingtönt. Men så en dag slutade jag helt plötsligt lyssna på dom. Varför vet jag inte men jag var utan dom i några år. Tills nu..För någon månad sen föll jag tillbaka. Jag skulle inte bli förvånad om om det kommer ännu fler perioder då jag inte lyssnar på dom men förr eller senare är jag där igen. Har lyssnat på deras skivor dag ut och dag in den senaste tiden. Jag måste skaffa alla dom skivor jag inte redan har och det är inte många som fattas..Ha ha.. Trots att jag tycker att dom faktiskt har blivit bättre på senare år så får jag alltid en sån härlig nostalgikänsla av deras gamla låtar. Favoritlåten är "Himlen måsta gråta"...Har flera favoriter men den är nr:1...Åååh så vacker..

Till höst kommer dom till sundsvall...Två ggr..

Jag längtar som fan..

Willow Rosenberg

En hyllning till min favoritkaraktär Willow i Buffy The Vampire Slayer :-)


WILLOW S.1                                                              
image103 image104

WILLOW S.2
image105 image106

WILLOW S.3
image107
image112

WILLOW S.4
image109 
image113

WILLOW S.5
image120
image121

WILLOW S.6
image116
image117

WILLOW S.7
image118 
image119


Det här är en av dom bästa scenerna i hela serien. Jag får tårar i ögonen nästan varje gång jag ser den. http://youtube.com/watch?v=Ycde-ft-Bho


Tårar som brinner bakom ögonlocken

Vaknade för lite mer än en halvtimme sen och mådde ännu sämre än igår. Jag skulle vilja släppa ut allt och bara lägga mig på golvet och gråta. Att jag drömde så underbart inatt gör knappast saken bättre. Jag har hamnat i en fruktansvärt jobbig situation.

Negativa känslor

Ända sen igårkväll har jag varit besviken,ledsen och på alla andra sätt på dåligt humör och inte har det blivit bättre när folk omkring har varit så satans glada.Jag blir irriterad när folk är glada när jag själv är arg och precis tvärtom så blir jag irriterad när jag är glad och andra är griniga.

Hela dagen har jag gått runt och sett ut som en surpuppa. Sur är igentligen fel ord att använda vid det här tillfället så jag säger ledsen istället..

Varje person jag har mött idag har varit störande glad och eftersom jag inte ville verka alltför nere så var det bara att le ett falskt leende och glatt heja tillbaka och så fort personen passerat mig så sjönk leendet och en massa svordomar och förbannelser dök upp i huvudet..

Varför är jag så ledsen då? Det angår bara mig.....Och på sätt och vis en annan person också

RSS 2.0